Inte så jäkla dumt trots allt.

Jahopp, imorrn är det fredag och det blir fredagsmys med barnen och sedan får vi se vad vi hittar på resten av helgen. Sitter i soffan och samlar kraft för att orka gå till duschen efter att ha tränat magmusklerna.
Kom på att jag börjat bli rätt bekväm med att vara singel. I alla fall finns det ju en hel del fördelar.
Här kommer en lista på sådant som faktiskt är rätt gött;
1. Jag får titta på precis vad jag vill på tv. Behöver inte kompromissa med någon.
2. Kan ha asfula, men supersköna kärringtrosor och det stör ingen.
3. Om jag vill lägga mig redan kl 20:00 på kvällen eller sitta uppe hela natten så gör jag det.
4. Oj, blev det en del disk kvar på diskbänken? Kan jag lika gärna diska det imorrn? Japp! Ingen som behöver bry sig!
5. Jag inreder hur jag vill utan att behöva fråga vad någon annan tycker om det.
6. Om jag vill hitta på något med tjejkompisarna behöver jag inte först kolla med någon annan om det är okej.
Sedan finns det ju stunder när man tokönskar att man hade någon! Oftast när jag har barnen och bara kan känna att det skulle vara skönt om någon annan kunde laga maten medan jag umgås med pojkarna eller plocka undan disken medan jag fixar kvällsrutinerna. Ni vet, sådant där man hjälps åt med i ett förhållande. Fast vet ni vad som är jäkligt häftigt? Man inser hur otroligt mycket man ändå klarar själv när man måste! Känner mig starkare än någonsin på många sätt. Det är en oerhört skön känsla.
Till sist slänger jag in ett par visdomsord ifrån Pinterest som passar till det här inlägget för att verkligen poängtera det jag just skrivit, haha!

Och PUSS på er!

När man bara somnar.

/Sandra Beijer

Det måste väl nästan vara det bästa tecknet på att 

man träffat någon bra? Någon väldigt bra.

Att man inte tänker på hur man ser ut, 

hur man känns och att man kan slappna av.

Får känslan att nu bland singlar i min ålder så är

det så himla försiktigt med att visa känslor,

man går som på tunn is och vill inte 

skrämma bort någon genom att ge för mycket

av sig själv och det man känner.

Man ska behålla sin integritet och vara självständig.

Jag har många gånger fått höra att jag är stark

och det har varit viktigt för mig att vara det. 

Men så jävla stark är jag inte!

Det var inte längesen jag upplevde precis det

Sandra skriver om. 

Det var en oerhört skön känsla!

Att känna en stark arm omfamna kroppen

som ett löfte om trygghet utan en massa krav

på mig som person.

Då har man fan träffat någon bra.

Fight back!

http://viralking.se/11-svenska-tjejer-som-totalt-utklassar-killarna-som-skickar-sex-sms-till-dem
Alltså, vad en del tjejer måste stå ut med i dejtingvärlden och om de råkar vara offentliga på t.ex instagram! Så gott att se de här svaren som är klockrena!
En enda gång har jag fått vara dryg mot en jäkligt jobbig, påstridig snubbe. Då skrev jag till sist;
Jag låter inte mina barn tjata sig till saker, inte vuxna män heller.
Han slutade höra av sig sen. 1-0 till mig! ;-)

Tiden läker alla sår, eller?

Det är tydligt att det inte bara är mina tankar som snurrar eller som tycker att det här varannan-vecka-livet är jobbigt ibland.
Idag sa Jack; mamma, jag vill att vi ska bo i hus igen. Jag vill att ni ska bo ihop för jag vill träffa dig hela tiden. Jag älskar dig och jag vill spela på din telefon.
Hade svårt att hålla mig när han sa den sista kommentaren, men jag trodde inte att han funderade så mycket över den här situationen. Max har jag förstått att tankarna och känslorna snurrar på, men Jack har inte uttryckt något så direkt innan. Lille gubben, inte lätt att vara barn i de här situationerna och liksom vara tvungen att bara gilla läget.
Jag hoppas verkligen jag ger dem vad de behöver för att ändå känna sig trygga och älskade medan vi alla kämpar vidare för att hitta balansen i det här livet vi vuxna valt och gett barnen.
Vet att deras pappa känner likadant och jobbar lika hårt för det.

Nu har det banne mig vänt!

Så är det.

Oj, vad jag har gråtit mycket i min lägenhet

när jag varit ensam!

Legat och kramat ett av pojkarnas 

gosedjur för att lindra smärtan av saknaden.

Men jag mår så mycket bättre nu!

Det var ett bra tag sedan jag 

behövde gråta.

Kan till och med njuta av att sitta hemma

själv och lyssna på musik,

kolla på tv eller vad jag än gör.

Någon sorts lugn har infunnit sig och 

det känns så bra!

Jag känner mig fri. 

Försöker inte fly från mina känslor

och tankar längre. 

Ikväll ska jag träffa några tjejkompisar

och vi ska göra tacos, snacka skit

och sedan ska de nog gå ut.

Jag jobbar imorrn så det blir lugnt för mig.

Just nu är jag så trött att jag 

inte vet hur jag ska orka åka in 

till stan igen..!

Men jag har nyckeln till Emmas lägenhet

som vi ska vara i. Hon jobbar och 

kommer senare, så det är ju bäst

att jag dyker upp... 

Ha en fin lördagkväll!

Puss!

Sin egen lyckas smed.

Aaww, visst låter det fint?

Men jag kan inte hjälpa att jag tänker;

Nä, min lycka ska inte vara avhängig av

någon annan. 

Om jag inte mår bra i mig själv och 

kan skapa min egen lycka-

eller laga mina trasiga bitar-

så kommer jag aldrig bli lycklig.

Så känner jag.

Självklart skulle jag må jättebra och vara lycklig

om jag träffade någon som jag blev kär i

och som besvarade det, men jag vill 

må bra inifrån och ut först.

Sedan har jag ett liiitet problem när

jag träffar någon som jag på riktigt tycker om;

jag blir tokblyg och helt handlingsförlamad!

Pladdrig, glad och social,

men rent fysiskt nada! 

Jag kanske vill trycka upp personen

mot väggen och kyssas tills läpparna domnar.

Varje liten beröring gör att hjärtat 

hoppar över ett slag, men

jag klarar inte att göra nåt!

Varför?? 

Varför måste jag vara så blyg i de lägena?

Det var en retorisk fråga, ni behöver inte

försöka svara. ;-)

Det löser sig nog när jag lagat mina trasiga bitar...

Lördagkväll.

 Japp. Har säkert enligt många väldigt konstig och även tråkig humor. Som tur är har jag Anna som skrattar åt samma saker som jag. Folk på jobbet är nog lite trötta på oss och vårt flamsande. ;-)
Ikväll hade jag gärna dragit på mig en festblåsa och dansat samt skrattat bort natten, men nu sitter jag framför tv:n och kollar på Så mycket bättre och funderar på om jag bara ska lägga mig istället.

Imorrn ska jag ha födelsedagsfika med några vänner på dagen

och på kvällen blir det glöggmys med ett gäng från jobbet.

Det ska bli kul! 

På tisdag, när jag faktiskt fyller, är jag bjuden till 

en kompis som har bubbelpool att komma

och just bubbla lite. 

Ja tack, blir ett ypperligt sätt att fira 

födelsedagen på! :-)

Hoppas ni har en skön och rolig lördag!

ORKA!

All you single ladies, all you single ladies
now put your hands up
om ni någonsin fått en sådan där fantastisk, smaskig dickpic skickad till er?
Alltså, what the fuck?!! Vad är det för fel på vissa män?
Man skriver lite normalt och oskyldigt med någon och talar om vad man ska hitta på under eftermiddagen och får svaret; jaha, jag tänkte runka. Samt BAM! En dickpic som man verkligen inte bett om eller ens kan värja sig från!
Jag bara undrar hur de tänker att jag ska reagera? "Åh, håll kvar den uppe så kommer jag o hoppar på, Yihaaa!" Eller?? VAD vill ni män som sysslar med sånt uppnå med det? Kan någon förklara för mig?
Jag. Orkar. Inte.

Peace out!